Behandling av ätstörningar

Ja, som jag nämnde tidigare så har jag gått i behandling för mina ätstörningar, igen. Denna gång gick jag i ca 8 veckor, och det räckte faktiskt för att jag skulle bli friskförklarad och inte ha några som helst problem med maten eller tankarna längre. Har till och med klarat köpa en våg och låta den stå framme utan att gå och väga mig hela tiden (vilket jag var otroligt rädd för!).

Behandlingsformen denna gång var samma som 2013, dagvård. Måndag-fredag gick jag där, hela dagarna. Vi åt frukost, lunch och mellanmål tillsammans, vissa hade även näringsdrycker där. Mitt stora problem var egentligen inte ätstörningen när jag började där, jag mådde bara så otroligt dåligt hela jag att jag var trött på allt och visste inte vad jag skulle ta mig till. Tack och lov såg läkaren där det och erbjöd mig ändå en plats, trots att det stora problemet för mig inte var min ätstörning egentligen.

Jag blev så lättad när jag fick en plats där, även om jag visste att det innebar mycket kämpande och att ta tag i jobbiga saker, prata om jobbiga ämnen. Min behandlare där var så otroligt duktig på sitt jobb, och jag kommer alltid vara Sara evigt tacksam för att hon räddade mig och gav mig verktyg till att rädda mig själv i fortsättningen. Vi var indelade i två grupper där, precis som när jag gick i behandling i Lund. Vi åt, skrattade, grät, pratade och delade våra mest jobbiga stunder med vilt främmande människor, som sedan kom att bli ens stöttepelare och vänner för livet. Ingen annanstans kan man få en sådan bra sammanhållning och känna en sådan stark gemenskap som där. Och det är skönt att ha lite positivt att fokusera på när man tycker allt är pest och pina egentligen.

Det är vilt främmande människor som du delar dina innersta, mörkaste tankar med och som stöttar dig genom jobbiga måltider. Människor som torkar dina tårar efter att du ätit mer mat än du egentligen vill, som peppar dig inför veckans vägning och som tröstar dig efter veckans vägning när den inte gått som din ätstörning velat. Även om 8 veckor är kort tid så finns det inget annat sätt som jag varken kan eller vill benämna dem jag delat detta med, dem är mina vänner. För alltid.

Detta var min självbild tidigare, men så är det inte längre. Numera älskar jag varje extra kilo min kropp får. Har gått från 52,35 kg 8 juni 2016 till 60 kg idag.

Hittade häromveckan en gammal bild på mig där jag minns att jag kände mig så fruktansvärt tjock men idag, med friska ögon, kan jag inte förstå hur jag kunde tycka det.

Som vanligt är det fritt fram att ställa frågor.